De flesta företag utför kriticitetsanalyser och riskbedömningar med varierande framgång. En kriticitetsanalys utvärderar och klassificerar mätdon för att ge en tydlig bild av vilka som omedelbart behöver åtgärdas och vilka som kan vänta. Alltför många chefer gör misstaget att ha en alltför förenklad syn av sin kriticitetsanalys och ser bara fyra alternativ för att underhålla sina mätdon.
- Binär metod: Delar upp en lista över mätdon med en hårt avgränsad linje där allt ovanför linjen är kritiskt och allt nedanför är icke-kritiskt. Den binära metoden är kontraproduktiv och använder felaktigt kriticitetsanalysen för att motivera att flera mätdon ignoreras eller underhålls för lite. Även mätdon som ligger under avgränsningen behöver kontrolleras och underhållas, och de kan skapa problem som blir kritiska om de försummas. Nödsituationer kan uppstå för de så kallade "icke-kritiska" mätdon som tvingar underhållsteamet att gå över i ett läge för reaktivt underhåll.
- Dynamisk metod: Tvingar in varje mätdon i en rangordnad lista där varje mätdon är mer kritisk än den som ligger under den. Börja högst upp på listan och gå igenom så många mätdon som möjligt under en given period. Att tvinga in en rangordning kräver ofta falsk precision och jämförelser av olika mätdon som jämförelser mellan äpplen och päron. Det blir för mycket betoning på mekaniken i poängkriterierna och gör arbetet med poängsystemet alltför svårt. När man arbetar sig ner i listan kan de bara underhålla mätdon baserat på tillgängliga resurser. Även om den här metoden känns flexibel ignorerar den i slutändan många mätdon och är oförutsägbar.
- Varje enskilt mätdon: En mycket subjektiv variation av den dynamiska metoden som schemalägger viktiga mätdon för underhåll oftare och mindre viktiga , mer sällan. Detta är den vanligaste metoden eftersom det för många känns som en metod som tar de bästa delarna från de tidigare metoderna och kombinerar dem. Man kan arbeta sig ner till slutet av kriticitetslistan (så småningom) utan att ta in mer resurser. Men bra schemaläggning av underhåll är viktigt i alla framgångsrika underhållsprogram. Man hamnar ofta i fällan att blanda ihop schemalagt underhåll med tillräckligt underhåll. Man tror att schemalagt underhåll räcker som effektivt underhåll, och med tiden hanterar man tidsbegränsningar genom att helt enkelt ”tunna ut” schemat för att skjuta på det ytterligare – eller så låter man helt enkelt uppgifterna bli försenade.
- Full täckning: Drar slutsatsen att den största delen av utrustningen är kritisk och tar in mer resurser för att ha full täckning för alla kritiska mätdun. Man fördubblar underhållspersonalen, skickar alla på fullständig utbildning och certifiering och köper nya verktyg till alla. Eller ännu värre, man väljer att låta sin befintliga personal arbeta ständig övertid. Detta är det dyraste tillvägagångssättet. I vissa fall handlar du med höga omedelbara kostnader för långsiktiga besparingar. På grund av den höga kostnaden drar den här metoden till sig stor uppmärksamhet och granskning från högsta ledningen, vilket ökar trycket på att leverera omedelbar avkastning på investeringen. Om några maskiner går sönder ses det ofta som ett bevis på att underhållsprogrammet inte löser problemet. Detta ger upphov till att ledningen otåligt förväntar sig omedelbar avkastning på kort sikt. Slutligen innebär den här metoden att bättre underhåll ligger utanför vår makt. Det antyder att förbättringar helt och hållet bestäms av omständigheter och resurser.
Dessa fyra metoder är inte flexibla, de är ohållbara och missar grundorsaken till att metoden finns eftersom de skapar fel underhållskultur. En bättre metod är att dela uppmätdonen i olika klasser, beroende på hur du planerar att underhålla varje mätdon. Det finns mer än ett sätt att vara kritisk.
Ett bättre sätt att klassificera dina mätdon
Ett bättre sätt att hantera detta kriticitetsproblem är att komma bort från ett förenklat ”kritiskt” eller ”icke-kritiskt” ramverk och klassificera om dina mätdon till fler grupper med mycket viktiga skillnader. Ta de föregående kriterierna för kriticitetspoäng och använd dem för att besvara en enkel fråga:
Vilken påverkan har det här mätdonet på företagets förmåga att generera intäkter?
| Då | Nu | Kriticitet = Påverkan på produktionen $ |
|---|---|---|
| Kritisk | Stjärnatlet | % förändring i prestanda = % förändring i intäkter |
| Kritisk | Drifttid = intäkter; Driftstopp = inga intäkter | |
| Icke-kritisk | Halvkritisk | Driftstopp = negativ inverkan på produktion eller efterlevnad |
| Icke-kritisk | Driftstopp = ingen omedelbar påverkan på produktionen |
Kritiska mätdon kan delas in i två grupper: ”stjärnatleter” och ”kritiska”
Stjärnatleter
% prestandaförlust = direkt förlust av % av produktion eller efterlevnad. Kräver konstant utvärdering oavsett tillstånd, måste alltid köras med topprestanda.
% förändring i prestanda = % förändring i intäkter
”Stjärnatleter” syftar på mätdon som direkt avgör företagets förmåga att vinna, och med hur mycket. Utöver enkel drifttid och driftstopp finns det ett direkt samband mellan varje procentandel av stegvis prestanda och företagets stegvis ökade intäkter. Varje del av prestandaökningen innebär ytterligare intäkter. Det är här underhållet måste vara på sin topp. Dessa mätdon behöver konstant kontrolleras och övervakas, oavsett om de är helt nya eller 30 år gamla.
Exempel på stjärnatlettillgångar är turbingeneratorer, en stor motor inuti ett fartyg eller en brännugn eller panna för stora processer. Det är inte ovanligt att en enkel tillverkningsanläggning inte har några stjärnatleter, och många företag har bara en eller två. Men kontinuerliga processindustrier, såsom olje- och gasindustri eller kemisk bearbetningsindustri, har ofta flera och sammankopplade stjärnatleter – och dessutom underhållsteam, budgetar och verktyg.
Kritisk
Driftstopp/fel = produktionsförlust eller negativ inverkan på efterlevnad. Resultatet kan vara litet eller stort, dyrt eller billigt, och ändå vara kritiskt.
Drifttid = intäkter; Driftstopp = inga intäkter
”Kritiska tillgångar” är de som måste vara igång för att företaget ska kunna tjäna pengar. Prestanda är mindre av ett problem oavsett om mätdonet är på eller av. Om saker snurrar, transportbanden rör sig och hydrauliken fungerar kan företaget generera intäkter. Drifttid är den viktigaste resultatindikatorn och möjligheten att förutse fel som kan inträffa är mycket värdefull.
”Stjärnatleter” och ”kritiska mätdon” behöver inte vara stora, dyra, komplicerade eller tunga. Ibland kan en kemisk process vara beroende av en enkel magnetventil, eller så kan en livsmedelsberedningslinje vara beroende av om en motor för 20 dollar matar ut material genom en tratt. Kriticitet handlar inte om ett mätdons komplexitet, utan om den effekt den har på förmågan att generera intäkter.
Icke-kritiska mätdon kan delas in i två grupper: "halvkritisk" och "icke-kritisk"
Halvkritisk
Driftstopp/fel = negativ inverkan på produktion eller efterlevnad. Detta beror i hög grad på ledtiden. Om produktionsbelastningen leder till produktionsbortfall klassificeras mätdon som lätt kan repareras eller bytas ut inom den tidsramen som halvkritiska (tillgångar som inte kan repareras eller bytas ut under den tidsramen är kritiska).
Driftstopp = negativ inverkan på produktion eller efterlevnad
”Halvkritiska mätdon” är sådana som, när de går sönder, inte nödvändigtvis stoppar produktionen – men de belastar systemet. Tänk på ett lager eller ett distributionscenter som har fyra gaffeltruckar. Om en går sönder fortsätter saker och ting att fungera, men de återstående gaffeltruckarna måste arbeta 33 % snabbare eller längre. Eller tänk på en nitpress som går sönder, som resulterar i att produktionspersonalen måste köra nitarna manuellt för att hålla produktionsvolymen uppe.
I vissa fall kan ett företag eller en process bara tillfälligt acceptera förlusten av en halvkritiskt mätdon innan den blir ohållbar eller processen kommer för långt ur balans.
Icke-kritisk
Det kan finnas skäl att åtgärda dessa mätdon, men inte på grund av direkt produktionsförlust eller efterlevnad – de påverkas inte av icke-kritiska mätdon.
Driftstopp = ingen omedelbar påverkan på produktionen
”Icke-kritiska mätdon” påverkar inte företagets förmåga att generera intäkter – oavsett hur stora, dyra eller komplicerade de är. Tänk till exempel på en roterande företagsskylt framför en byggnad.
Hur är det med kommunala tjänster, offentliga anläggningar, ideella organisationer eller andra enheter som inte genererar intäkter? Byt i dessa fall ut tanken på att generera intäkter mot att uppfylla organisationens uppdrag, inte överskrida budgeten eller tillhandahålla den förväntade servicenivån.
Det är viktigt att komma ihåg att kriticitetsklassificeringen är unik för varje företag. Vad som är en icke-kritisk lyx i ett företag kan mycket väl vara en stjärnatlet i ett annat. Det finns flera verktyg som kan hjälpa dig att hålla anläggningen igång. Vårt team av specialister på motorunderhåll kan hjälpa dig att avgöra vilket verktyg eller vilken verktygskombination som passar bäst för dina behov.